MIKAEL WIEHE i Hoola Bandoola Band: FRAMTIDEN ÄR VÅR

Mikael Wiehe är text- och låtskrivare i Hoola Bandoola Band, det antagligen populäraste bandet i Sverige idag. Mikael Wiehe har sysslat med musik sedan slutet av 50-talet, spelat rock-, jazz- och folkmusik i olika grupper och nu medverkar han alltså i den grupp som av många betraktas som den progressiva musikens flaggskepp. Tillsammans med gruppen har han spelat in tre skivor "Garanterat individuell", "Vem kan man lita på?" och "På väg" (samtliga MNW). Alla skivorna har rönt stora framgångar både hos kritiker och publik. Den senaste skivan "På väg" låg länge placerad som nummer ett på Kvällstoppen. Intervjun gjordes vid gruppens besök i Nyköping i december förra året.

Varför är Hoola Bandoola Band så populära jämfört med många andra "vänstergrupper"?
 
Säg det. Vi spelar en ganska lättillgänglig musik. Det är lätt att sjunga med och texterna är inte så där extremt slagordsbetonade. Vi vänder oss till en ganska bred publik och försöker nå så många som möjligt. Nu ska man inte överskatta vår popularitet. Det finns en mängd andra grupper och musiker som kämpar för samma sak som vi och som åtminstone har nått en sådan popularitet så att dom kan försörja sig på musiken. För några år sedan var det Contact som var "störst" och nu är det vi. Om några år är det säkert några andra som har tagit över. Men jag tror som sagt att våra framgångar beror på att vi försöker engagera så många som möjligt.
 
Ni har kritiserats lite för att ni inte är tillräckligt konkreta och för att ni i era texter inte klart betonar det ni kanske kan sägas stå för?
 
Vi tycker det är viktigast att först få folk intresserade och sedan komma med det verkliga budskapet och det gör vi på våra konserter. Vi snackar mycket mellan låtarna och försöker främst påverka folk på det sättet. Konserterna är för oss mycket viktigare än skivutgivningen. Om man vill nå många med sitt budskap så tror jag, att det enda sättet är att skriva texter där så många som möjligt kan känna igen sig och följaktligen bli intresserade av dom problem som texten behandlar. Visst fyller grupper med klara politiska ställningstaganden också en funktion men jag tror att dom vänder sig till en redan mera medveten publik. Också rent musikaliskt försöker vi göra sångerna så lättillgängliga att de kan nå en så bred publik som möjligt.
 
Tror du att det ligger en fara i att bli så populära som ni och kanske förlora kontakten med den verklighet man vill förändra?
 
Den risken finns alltid, men vi har som tur är många vänner som hjälper till att hålla oss på jorden.
 
Blir man rik på att tillhöra Sveriges populäraste band?
 
Nej det kan man inte säga. Vi tjänar ca 2 000 kr i månaden var och då är vi ändå mer gynnade än dom flesta andra som sysslar med progressiv musik idag. Det finns verkligen ett behov av arrangörsföreningar av typ Folkets Teater, Musikfront m.m.
 
Varför tror du att vi har fått den här musikrörelsen i Sverige?
 
Det är en utveckling som märks över hela världen. Folk börjar frigöra sig från förtryckare. Sen må det vara frågan om en diktatur i Sydamerika eller det andliga förtryck som vi utsätts för här hemma bl. a. i form av den kommersiella musikkultur som vi dagligen blir överösta av. Man kan ju också jämföra Sverige med t.ex. England och USA. Vi hade ungefär samma utgångsläge i slutet av sextiotalet då popen stod inför en vändpunkt. I Sverige var dom ideologiska krafterna så väl organiserade att dom kunde motstå trycket från dom kommersiella skivbolagen. I USA och England blev det en närmast motsatt utveckling. Folk struntade i politiken och det blev enorma framgångar för sådana som aldrig sagt ett ord om politik i hela sitt liv. Se bara på en sådan som James Taylor som slog igenom då. På något sätt lyckades man skapa behov för romantiska sånger och sångare.
 
Vad fyller Hoola Bandoola Band för funktion idag i Sverige?
 
Vi är väl en sorts konstnärer och jag tror man kan dela upp konstnärer i två kategorier. Dels dom som beskriver verkligheten på ett falskt och förljuget sätt därför att dom vill behålla samhället som det är – troligen därför att dom själva eller deras "uppdragsgivare" tjänar på det. Sedan har vi den kategori som försöker beskriva verkligheten som den är därför att dom anser den orättvis och vill ändra på den. Det är naturligt att de som tillhör eller stöder den första kategorin motarbetar den andra, något som vi idag kan se resultatet av genom IB-affären, domen mot Jan Hammarlunds "Flamma stolt" m.m. Jag tror nog man kan säga att Hoola Bandoola Band tillhör den andra gruppen.
 
Och slutligen: framtiden?
 
Den är vår.

Fotnot: Jan Hammarlunds Flamma stolt (inspelad på hans första LP) är en omarbetad version av Hugo Alfvéns svenska hyllningssång. "Sveriges Flagga". Jan Hammarlunds version är en föga hedrande sång om USA:s flagga och om samma nations engagemang i Indokina. Den fälldes av en domstol då det sades att den kränkte Alfvéns verk, och skivbolaget Silence ålades dagsböter. Beslutet har av många ansetts som ett politiskt ställningstagande då Kvartetten Olsson för några år sedan också sjöng in en annan version av sången, betitlad "Sveriges Flaggstång".
Staffan Hellstrand, Vår nya Musik, 20 mars 1974